Puts har man för att det ska skydda så väl som det ska pryda ytterväggarna på ett hus. Detta har en lång tradition som fasadmaterial. Bland annat har man hittat rester av tiotusenårig puts i länder runt medelhavet. Här i Sverige kom man att börja använda sig av puts som fasadbeklädnad någon gång under medeltiden. Det eftersom att det blev vanligt att ersätta trähus med stenhus, på grund av brandfaran.
Fasadputs skyddar huset
Fasadputs är alltså det skydd huset har mot väder och mot vind. Utöver det så har det även en annan funktion. Nämligen att hålla ihop byggnaden samt att ge den en vacker yta. En putsad fasad är i stort sett underhållsfri. Men med tiden så kan den vittra sönder och det är då man behöva laga den, eller lägga om den.
Vad består det av?
En putsad fasad har tre skikt. Det första lagret är en grundning. Det skiktet består då av cement eller en blandning av kalk och cement. Ovanpå det första skiktet lägger man sedan skikt två. Det består av ett kalkbruk. De gör att fasadputsen blir tjock och rejäl. Sedan kommer ytskiktet. Då är det ytputs samt färg som man lägger.
Fasadputsen kan bli olika hård. Det beror på hur mycket kalk det finns i putsen. Ju mer kalk som det finns med i, desto mjukare är den. Man brukar klassa putset i hårdhetsklasser. Det är då A till E. Den puts som klassas som A är den som är hårdast. Den som klassas som E är väldigt mjuk. Oftast ligger fasadputs på B eller C. När man lagar en putsad vägg är det viktigt att man har ett lika hårt puts eller ett mjukare.
En fasadputs ska göras under sommaren. Det eftersom det krävs värme. Finns inte det, så brinner inte putsen som den ska. Då kan den bli mycket spröd och skör.